Nu tjatar jag på morsan igen, hon är helt... äcklig och anser ju att det är en ren självklarhet att jag inte klarar av att bo eller ens ta hand om mig själv. Jag tror inte att hon är medveten om att jag inte gjort så mycket annat än att tagit hand om mig själv under ett par år nu.

Jag försvarade hennes sambo innan, när det var word battle i vardagsrummet och mor klankade på honom för att han äter två middagar varje dag. (Det är ganska konstigt, men inte någonting att flippa ur över.) Uppenbarligen var det här en fruktansvärd bedrövelse eftersom hon "måste" laga mat TVÅ gånger om dagen! En skam verkligen, oj oj oj. Men eftersom ingen BER henne laga mat eller BER henne göra NÅGONTING så har hon noll obligationer. Vi vill inte ens ha henne i närheten. Toktant.

Så jag svor och skrek lite och lyckligtvis så avleddes uppmärksamheten, tyvärr hamnade den då på mig och på att jag inte diskar, lagar mat, eller ja - inte gör någonting. Hoppas hon snubblar och dör. Nu är jag oväntat arg, som jag blir varje gång hon känner för att framhäva folks brister. Hon missar liksom sina egna, och eftersom hon och Nocke har ungefär samma brister (men i olika versioner) så är det ganska mystiskt.

Nä. Nu struntar jag i det här.

Citizensnoja igen, och sentimentaliteten bara smällde till helt plötsligt och jag är jätteglad utan direkt anledning. Saknar att kunna gå ner till havet eller gå hem till andra som bodde där utanför, i prettoförorten. Eller egentligen saknar jag de som brukade komma hem till mig, eftersom jag var helt knäpp i skallen så vågade jag aldrig gå hem till dem. Det ligger kvar lite, men bara väldigt lite.

Annars så ska jag flytta snart snart snart och jag är helt exalterad. Tyvärr så går mobilräkningen på över en tusing, så jag vet inte riktigt hur fan jag ska göra med alla miljoner i utgifter. Det kommer ju suga. Men ja ja, det kommer att lösa sig som allt annat. Som en smäck! Vill få reda på ifall jag fått det där sommarjobbat, glidarjobbet. Hade varit trevligt faktiskt. Ser fram emot en sommar, liten förändring och lite utesÿbe. Mmm. Det där med att avancera kan jag göra senare, man ska inte stressa. Man måste tänka.

Suck. Jag är gladare än normalt.